spellista 1

Här börjar min musikaliska äventyrsresa med musikvideos som det känns rätt för mig att göra i stunden jag gör den.

Den börjar med Nico. Ett barn från andra världskrigets Tyskland. Drogerna gjorde hennes liv sorgligt och tragiskt. Kriget och dess följder var hennes trauma och drogerna plåstren som bara hjälpte för stunden. Jag blir berörd av hennes sånger. Därför kan jag inte låta bli att lyssna. I’ll be your mirror, skriven av Lou Reed för Nico säger precis vad det handlar om. Det som artister förmedlar, det som berör. Det tror jag. Så här står det i Wikipedia 2021-03-03:

“Christa Päffgen (16 October 1938 – 18 July 1988), known by her stage name Nico, was a German singer, songwriter, musician, model, and actress. She had roles in several films, including Federico Fellini’s La Dolce Vita (1960) and Andy Warhol’s Chelsea Girls (1966).

At the insistence of Warhol, she sang on four songs of the Velvet Underground’s debut album The Velvet Underground & Nico (1967). At the same time, she started a solo career and released Chelsea Girl. Nico’s friend Jim Morrison suggested that she start writing her own material. She then composed songs on a harmonium, not traditionally a rock instrument; John Cale became her musical arranger and produced The Marble Index, Desertshore, The End… and other subsequent albums.

In the 1980s, she toured extensively in Europe, United States, Australia and Japan. After a concert in Berlin in June 1988, she went on holiday in Ibiza to rest and died as the result of a cycling accident”